Ja, vad ska man säga? När livet man lever galet skriker ens namn i flera melodier, kanon och stämmor samtidigt, så tystnar telefonen och inkorgen blir tom, bortsett från "SAS newsletter".
Jag längtar. Jag söker. Jag hoppas fortfarande lite. Jag försöker i alla fall återskapa inre bilder av det jag egentligen vill.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar