Trött, trött, trött....

Trött för att medicinare i Lund är så jädra snobbiga.
Trött för att jag måste fejka att jag är pigg och glad och duktig hela tiden.
Trött för att goda ambitioner att ta hand om mig själv bättre alltid får stryka på foten.
Trött för att god vilja att ta bättre hand om mina vänner ofta får stryka på foten.
Trött för att jag förväntas låtsas vara tacksam för quick-fix-lösningar.
För fan, normal vardagsgemenskap är det enda jag behöver.